Vi sorterar, kastar, skänker …vi är eld och lågor =)
idag räknade jag antal tvätt tillfällen då jag måste konka 2 st tvättkorgar med smuts tvätt tvärs över gården till husets tvättstuga …1o till ! sen har jag egen tvättstuga som jag är härskarinnan över , aldrig mera konka tvätt ! aldrig mera har ångest över antalet tvättmaskiner som är igång till midnatt.. ja ni som har haft eller ha små barn ,ni vet EXAKT vad jag pratar om, visst gör ni =)

men vi gör oss inte av med saker, bara, vi ska inhandla en del med..idag fick barnen ett lekbord och var sin stol… närmare funktion är ännu oklart..bli det matbord eller lekbord men nu har små trollen i alla fall fått sin möbel =)

Sedan ska jag få ett matbord, jag lääääääääääääääänge drömt om…ett stort, bastant, udda…ett som andas Funny och Alexander middagar på Izas sätt, ett bord där vi kommer fira många julafton och födelsedagar med de närmaste… ett varmt , gediget matbord ! =) med en härlig lampa ovan på =)

här hittade jag faktiskt ett helt ok bord på ikea, det gäller att sätta ditt sitt eget prägel med lite udda stolar och det lutar mot 40 -talet =)

ja, hemma hos mormor har Julia hittad sitt kontor inne på deras toa =),
här hemma ska hon imorgon bitti för första gången inviga eget och brorsans bord =)

Och så ska de gräsliga barn tapeterna med de lime gröna dinosaurierna, bort bort bort och istället bli det nog ett av de här =)

ja , den röda tråden i vårt nya  hem verkar bli , prickar ,pasteller,grått och rött =)

Än så länge , där mellan alla packning , försöker vi njuta av lite vardags lyx, rabarber/ jordgubbes paj med vanilj visp och lite kolsyrat lingon/äpple dricka till det , inte fy skam få jag säga =) och imorgon ska det visst bli sommar varme i Skåne land och över 20 grader…det ska vi fira med en fika i sandlådan ,vet jag ! och kanske glass men nu ska jag slava ner mig till tvättstugan =/

ha en fin lördag kväll !

PoK

/izzie

Mycket gnäll och tjafs…inte så värst konstigt, då vi ALLA var trötta, så när vi väl sa ”hej då” till pappa och tårarna slutade forsa , glodde barnen på Bolibompa ett tag och strax innan 08 rullade vi genom parken på väg till dagiset …eller, ja vagnen rullade, jag puttade och barnen sov tryggt där inne.

Jag hade tid att se det gröna så att det nästan gjorde ont i ögonen , jag såg en liten söt kanin unge och jag stannade kärran bredvid syren busken och drog i den söta svaga doften, jag slå vad om att den luktar riktigt stark redan imorgon när alla knoppar öppnat sig men ännu idag var de flesta blommorna slutna i det lilla.

Jag stannade till vid Rönneholms konditori , den har tydligen spridit doften av bullar på området sens 1814, jag köpte 4 släta vete bullar och tänkte bjuda barnen på en fika i solen men de sov så gott att jag inte hade hjärta att röra de och så strax innan 09 började de små livet röra sig sakta och öppnade upp ögonen.

Så fort jag tagit av de jackorna, förstod Milton vad som skulle ske och han sprang ifrån mig inan jag hann lyfta honom över grinden och han blev så hjärtskärande ledsen att hans syster stämde in i gråten, nu stod de både två vid grinden med de små vackra ansikten förvridna i sorg och även om jag vet att bara knappt nån minut efteråt leker de som om ingenting hade hänt så känns det så otroligt tungt att ”bara gå”

Nå väl… efter att spenderat 20 min i hissen i väntan på att reparatören skulle släppa ut mig , jag avskyr våran gamla äckliga hiss, den har under de senste 2 åren krånglat nåt så otroligt att man aldrig vet vad som kommer hända när man sätter sin fot där, otryggt värre med både tvillings vagn och en hund som knappt längre kan springa upp 4 våningar.

Efteråt fick jag bytta lösenord på FB då nån från Göteborg trakten försökt hacka in sig på den ,say what ? OOOooo !
Och så blev jag påmind av våran gruppledare på jobbet om den obligatoriska rhl utbildningen som börjar kl 13 :/

nååå ingen vidare början på veckan men helgen har varit ganska trevlig =)

Speciellt för Milton, som ut på vift både åt ute och fick träffa 2 nya vovvar och blev bortskämd till max =)
Julia och jag hade det trevligt på våran sandlåda dejt med Lisa och Norha med och så fick vi en hel del gjort i våran , riv/återställ projekt här hemma , det är inte helt fel , vill jag påstå =)

Nu ville jag vila en stund innan jobbet, få se hur det bli med det

/izzie

Förra helgen rev vi det mesta av de fina golven som vi under åren investerat i här i lägenheten , bara golvet i sovrummet är kvar ,än så länge.
Igår sorterade vi tingen på vinden och idag körde Peppa och pappa ner skräpet  på tippen.

Nästa helg få vi väl riva golvet i sovrummet, vi skulle kunna lämna de till den framtida hyresgästen men då värden varit allt annat än tillmötes gående har vi bestämd oss för att återställa allting så som det såg ut för 13 år sedan när jag flyttade in, för under alla dess år har vi pysslat om lägenheten på egen hand och aldrig begärt något så när jag som en exemplariskt hyresgäst i 13 år fick ett NEJ till ett lägenhets bytte förra året, utan några som helst vettiga förklaringar  ( vi tänkte bytta med grannen som bodde i fyran vid hissen och var i behöv av mindre) blev jag väldigt arg efter att chocken la sig…

Nå väl… den närmaste tidens helgen präglas av återställa stället här och packa … sannolikt bli det flytt den 28 juli och det ska bli väldigt spännande att se om jag behöver tjata på mina vänner om flytt hjälp eller om de har vett att erbjuda sig själva , efter allt har man jo ställt upp mer än 1 ggr för många …

Nu ska vi njuta av söndagen och solen och varandra….

/izzie

Inte mycket skräp, ta jag med mig , till vårt nya fina hem.. vi förtjänar ett nytt start utan damiga ting från ett annat liv då jag spelade huvudrollen för decennium eller två sedan.
Jag vill inte dra med mig gamla sura minnen, jag ta med mig bara det som var ljust trots att allting som varit ,gjort mig till den jag idag är.

Böckerna och de gamla alsterna känns dock viktiga att ta med sig, liksom mitt gamla stavfly, det är en del av mitt själ, det måste med, på gott och ont men det är inte helt ovanligt att jag binder mig känslomässigt till saker, vilket gör mig till omgivningens fasa lite av en manisk samlare , en smula i alla fall

Ja…suck …så gick min farmor bort igår, inte för att jag nånsin känt att jag har haft nån, aldrig så länge jag vill minnas och trist nog , de få minne jag har av henne är på köpet inget bra… men de senaste åren vet jag att hon haft alzaimers och var som ett litet hjälplöst barn och bodde hos min faster …och min halv syra som besökte henne ofta berättade att om hon kunde vara väldigt elak innan sin sjukdom var nu som ett lamm.

Det är svårt att känna något överhuvudtaget om jag ska vara så grym ärlig , som att sörja en främling  jo, för det var  si så där 30 år sedan jag såg dig sista gången så minnena av dig är suddiga , jag är säker på att du på ditt konstiga sätt älskade nog ändå oss, alla dina barnbarn, vila i fred farmor/gammal farmor var hon till er jo, mina små gryn, nu fick himmel ännu en ängel, antar jag då jag inte tror på helvetet ♥

/izzie

I natt sov ni hyfsad lugnt, Milton sover som en gammal björn, vaknar vid 03 få sin välling och somnar om, Julis vände sig och klagade ett par ggr, fick sin napp och Greta , lite tröst och det allt som behövdes, sådana nätter behöver vi fler av då vi alla 4 är betydligare gladare och piggare efter sådana =)

…Pildammarna är så otroligt vackra med sin färska grönska och alla dessa blommor och vi såg ankor som satt och ruvade ägg och nån hade ungar redan, små fjuniga söta ankungar =)
Så vi gick och gick och gick …. 40 min med raska steg tog det och efter att ha sagt hej då till er och sett era små ansikte ledsna skyndade jag mig fort iväg innan jag kände att jag måste vända och trösta er , väl hemma, gick  jag ut med Ella och städade huset till er… saknaden efter er är stor, på jobbet hinner jag inte tänka på det så värst ofta men hemma i tystnaden märks eran frånvaro tydligt.

Nu längtar jag till helgen … undrar om jag vågar hoppas på en mysig lugn helg utan otrevliga överraskningar, det känns som om att vi hade behövt det , bara mysa ihop oss , alla 5 och njuta av varandras sällskap utan feber, sjukdomar och diverse kropps vätskor.

Nu ska jag passa på att vila innan jag sätter min tusch på min lagom bekväma cykelsadel och rullar iväg till västegård för ännu en kvälls skift.

ha en fin torsdag allihopa <3

/izzie

I morse kurra de ihop sig på andra sidan soffan och blängde på mig med anklagande blickar och det tog ett bra tag innan jag ens fick en kram, det kändes, kan jag berätta … men så är det jo, för de allra flesta … mamma, pappa jobbar , barnen går på dagis … den tuffa verkligheten har hunnit ikapp oss… inte mycket att göra åt saken , bara bita ihop och ta vara på de gyllene stunder man har ihop.

…och fröknarna på dagis säger att barnen är jätte duktiga … men på nätterna bearbetar de små hjärnorna sina separations ångest med oro , skrik och tårar, många ledsna miner och de står och gungar i sina sängar och skriker efter oss, nätterna genom =( och vi försöker bita ihop och avlasta varandra så gott det går men jag kan erkänna att vi  efter en tid av sjukdomar och nya rutiner börja bli liite slitna … men om vädret tillåter ta vi en tur genom parken på vägen hem och ha lite skoj där emellan … vi försöker undvika buss resorna så gott det går då Julis bli så hemskt åksjuk bara efter 2 min att hon kräks, mindre trevligt att behöva börja dagen på det viset , vi ska se om det finns något för barn mot åksjuka hon kan få, arma kråka <3

I slutet på Juli bli det flytt… kontraktet på huset  är underskrivet, lägenheten uppsagd och golven i den rivna och vägarna ska återställas , slutet på månaden börjar vi packa  lite smått, här krävs det organisering och planering för att allting ska gå smidigt till utan att vi bli stressade och upprörda, man vill ha koll på läget till 110% för just nu orkar vi inte med några spontana klyderi därför försker vi ligga ett par steg förre det hela.

här kommer lite bilder på vårt nya hus

det ska bli så otrolig kul att flytta till det fina ,nya och ut från den mer oroliga för varje dag stan… finare dagis, trädgård till hunden , nya stora ytor, eget sovrum , barn rum =)kvällar framför kaminen =) morgon kaffe i trädgården  åaaa kan knappt vänta ! =)

och så står jag här igen… på gatan, med hunden som har näsan i den gröna friska gräset och se upp mot det blåa som sticker genom. Allting runt mig blommar i rosa, lilla och vit …som en virvel av färger och dofter…och ännu en gång finner jag mig förälskad i dessa små blad som få mig att rysa av välbehag …ljuva maj, magiska tid, vackrare än så här lär jag aldrig bli… och så slå ett enkel tanke mig , att detta trots allt bli den sista maj på min gata, då det blivit dags för livet att gå vidare… och det känns smula läskigt att koppa av den sista säkerhets linan och det känns så otroligt spännande , pirrigt … en ny tid i mitt liv och om jag nånsin längtar tillbaks så vet jag att ,mina träd blommar alltid här på gatan  , blommar för mig ! fast livet har flyttat mig till en annan gata, en bit bort från stan =)

/izzie

A man came home from work and found his 3 children outside, still in their pyjamas, playing in the mud, with empty food boxes and wrappers strewn around garden, The door of his wife’s car was open, as was the front door to the house and no sign of the dog, walking in the door, he found an even bigger mess. A lamp had been knocked over, the throw rug was against one wall, In the front room the TV was on loudly with the cartoon channel, the family room was strewn with toys and various items of clothing. In the kitchen, dishes filled the sink, breakfast food was spilled on the counter, the fridge door was open wide, dog food was spilled on the floor, a broken glass lay under the table, and a small pile of sand was spread by the back door. He quickly headed up the stairs, stepping over toys and more piles of clothes, looking for his wife. He was worried she might be ill, or that something serious had happened. He was met with a small trickle of water as it made its way out the bathroom door. As he peered inside he found wet towels, scummy soap and more toys strewn over the floor. Miles of toilet paper lay in a heap and toothpaste had been smeared over the mirror and walls. As he rushed to the bedroom, he found his wife still curled up in the bed in her pyjamas, reading a novel. She looked up at him, smiled and asked how his day went. He looked at her bewildered and asked, ‘What happened here today?’ She again smiled and answered, ‘You know every day when you come home from work and you ask me what in the world do I do all day?…
”Yes,” was his incredulous reply..
She answered, ‘Well, today I didn’t do it.’

”du har BARA varit hemma med barnen, hur kommer det sig att du inte hann ?” kunde jag få höra lite då och då under min mamma ledighet
därför fastnade jag så klart för denne =)

/izzie

Jaa =) det var hur fint som helst men hade som vanligt en del nackdelar och den största av de verkade äga ägorna runt om, det saknades också ett staket runt huset vilket vi kände är ett måste med 2 små barn +hund och de vägarna och de vackra bäckar och små sjöar som fanns i parken.

För om huset i Burlöv (där värden kändes obehagligt mysko) hade en underbar trädgård och mindre fin fast helt ok insida så var detta precis tvärtom, dock fanns det lite behöv av just trädgård så ägorna ligger mitt i en slotts park.
20 min från stan med pågatåget  ligger det alltså en liten magisk plats där enorma påfåglar se ut att vakta portarna och där man hör hästarna gny och änderna landa på vattnet medan man diskar eller förbereder bras kaminen inför en mysigt fredag kväll  och öppnar man upp den antika fina dubbel dörren i v-rummet mot alla den fantastiska naturen så känns det som man förflyttat sig till 16-talet och jag kan bara tänka mig hur det se ut där mitt i sommaren, när allting runt om en helt grönt eller när snön har fallit…

Clemens hus

Och på andra sidan, har vi det enkla moderna större huset i Tygelsjö… med rena linjer, fräscha färger , grön välskött gräsmatta och inte mist en bras kamin här med, lite närmare stan då bara knappt en kvart , ett litet lyxigt barnvänligt ställe som känns väldigt 2200-tal och en värd som konstigt nog verkar helt normal ( ja ni anar inte vilka knäppisar det finns där ute som hyr ut sina hus)

Ännu är vi väldigt osäkra på allting och jag hoppas lite gran på att ödet ska hjälpa oss på traven, jag förlitar mig helt på kosmos här bara det händer snart få jag vill verkligen inte behöva ha hela vår lilla familj kvar i stan under hela sommaren och för att det ska vara möjligt måste något hända ,snart !

Vi har blivit, granskade, lovade, lurade… vi har gjort oss sårbara och med öppen ärlighet berättad om våran situation men vi har också blivit genomblötta i vårregnet från helvete och skattad högt pisse blötta på tåget på vägem hem , vi har öppnat våra sinnen, blivit positivt överaskade , blivit inspirerade och nu är vi hoppfulla…att universum hjälper oss lite ,vilket dag som helst ,nu !

….och under tiden , drog vi på oss magsjukan och kan inte börja på dagis förren den 3 maj  =( inte förren magarna är helt friska och gudarna ska veta att vi haft våran del av diverse kropps vätskor, flera dygn nu, då jag och Milton måste dragit  magsjukan hem med oss från BUS (barn och ungdoms sjukhus)

Såret efter operationen läker fint och Milton verkar inte besväras av någonting , jag är säker på att utan magsjukna hade han varit pigg, glad och sprallig liten kille som älskar sitt dagis och all bus där…=)

… och så väntar vi på Babysen som Tezzan gå och bär på , en liten Wilton , har vi på känn att det bli =) annars bli det en liten Lycka om den bli en kicka.

Milton och Wilton låter lite som Piff och Puff =) kanske bli killarna bästisar , ja hur den bli ,så är det alltid roligt att få vänta på ett nytt liv.

klappa magen från oss Tezzan ! <3

Sen är det jo minst lika spännande hos plast moster Jennifer och Dennis som är igång med sitt andra icsi försök, just nu är de i fas 1 och sprayer för fullt =) heja heja ! ,vi håller tummarna så hård vi bara kan <3

Ja, vi har massor att se fram emot och nu snart blommar frukt träden i mammas trädgård och ljuva maj är på ingång !

/izzie

från allra första stund , tyckte Mille att mamma kunde ta på honom skorna så vi kunde gå hem

Jag fick bytta om till op kläder uppe på kirurgiskan , en gran blå rock  och mössa sedan bar jag den trötta älsklingen in i rummet där teamet stod , narkos läkaren förklarade förloppet och i samma stund som den tjocka vita vätskan lämnade slangen och försvan i hans ådra ,såg jag hur hans tunga ögon slöt sig och hans lilla kropp krampade i stela ryckningar.

En i gröna kläder kvinnlig gestalt räckte över ”Teddy” till mig  ” du behöver den nog mer än Milton ,just nu ” log hon och med mjuk rörelse gjorde hon klart för mig att det var dags att lämna op salen.

”det tar 3-4 h c.a, vi ringer ner till avdelningen när han är på väg till avdelningen så åter-förenas ni där ”

Jag lämnade kirurgin och fann mig själv sittande i trappan vid hissen … i bakgrunden hörde jag piano musik och nu kom tårarna och jag lätt de… nu kunde jag tillåta mig själv att känna efter och oron gnaggade i mig och sårbarheten var nu påtaglig och saknaden obeskrivlig… mitt mamma hjärta blödde nu tillsammans med tuttemannens lilla kropp.

Ett par djupa andetag sen, ringde jag Lenny och mamma och undrade hur jag ska få tiden att gå utan att förlora förståndet.
Jag gick tillbaks till rummet… jag försökte läsa men glömde i samma stund orden jag såg och kunde inte alls koncentrera mig…så jag la med Teddy tät intill och lyssnade på tick tack ( som föresten var Miltons sista ord innan han sövdes ner ”mamma, tick tak ,sa han och log, nån leende skulle jag inte se på länge efter den, för det dröjde till strax innan vi skulle åka hem på onsdag eftermiddag innan han log igen , trots att jag försökte med allt.

3h och 47 min senare lämnade jag ifrån mig min kaffe kopp i matsalen och sprang till hissen efter uskan som skulle  ta mig upp till upp vaket … där lag mitt barn , med slangar och dropp…smula blek men ännu sovande och lugn … annat skulle det bli om 40 min när han började komma ut ur narkos dimman och kräktes våldsamt och krampade … han fick ett par extra morfin enheter och fall tillbaks i sömn …och så var det mestadels under op dagen även på avdelningen… smärtan återvände, han skrek …fick morfin och sov… jag vakade vid hans säng, sjöng, smekte hans linn totta hår , gav han dricka, napp och Teddy…

och så fick vi besök av Babcia, pappa och Julis i eftermiddag och timma efter timma blev han piggare och gladare och återhämtade sig otrolig fort

smula otymplig och iväg, var morfin pumpen men ändå ett strålande
alternativ till att stanna kvar i sängen, tyckte både Mille och jag.
Och all personal var så mäktigt imponerat av hans bedrifter och rak ryggat och stolt var han =)

Dagen där på ,sprang han i korridorerna med sin morfin pump ,lekte i lekrummet , snackade med fiskarna , åt, drack, den enda som var annorlunda var att han sov ofta och länge där emellan. Alla sladdar och slangar gjorde det svårt för oss att kramas och jag längtade efter att få trycka hans lilla kropp hård mot min.

Personalen av avdelningen 65 var helt fantastiskt… tålmodiga, roliga , varma människor ( ja de allra flesta av de i alla fall ) som verkligen verkade trivas med sitt jobb men ändå kan vi inte låta bli att ge både Marie K och Anna i de röda converserna en extra kram för deras fantastiska stöd och engagemang.

Vi försökte få tiden att gå, vi längtade hem… Bolibompa var dock lika roligt som alltid och vi försökte pimpa vårat rum och så läste vi en hel del , båda två… för om kvällarna läste jag en fantastisk bok som jag hittat i låne hyllan på avdelningen ” det finns ett håll i verkligheten ” heter boken och den kan jag varmt rekommendera.

Vi fick även ett par nya vänner ,verka de som… för på avdelningen fanns en annan tvillings mamma och genast kände jag att kemin mellan oss klickade.
Sofia är mamma till 3 månaders gamla tvillingar, en pojke som heter Jeamy ( vet inte hur hon valde att stava till barnens namn ännu dock ) och en hel underbar liten Neally som liksom Milton fick operera bort sin cystiska njure samma dag.

Vi delade även rum med ett riktigt bussfrö som heter Lucas =) och hans mamma Alexandra
Vi hoppas att Lucas krya på sig och att de snart få åka hem , de med

Och igår på eftermiddagen ,kom vi äntligen hem !
Man skulle aldrig kunnat tro att Milton bara för 3 dagar sedan gick genom en omfattande operation och nu på måndag bli det förskola inskolning för både honom och hans lilla syra.
Barnen är nu fyllda 17 månader och vi se fram emot till att få se de integreras med andra barn och vuxna  men fram till dess ska vi bara NJUTAAAAAAAAAAAAAAAAAAA av varandra =) <3

/mamma

Jag vet inte riktigt hur man förbereder sig mentalt för en sådan sak… oro gnuggar min själ, naffsar i de redan ömma kanterna, mitt barn ska gå genom en omfattande allvarlig operation och så länge jag har saker att tänka på så som, tiderna som ska hållas, sakerna vi ska ha med oss så känns det som att jag har läget under kontroll men om jag lyssnar inåt känner jag mig som en ynklig orolig överbeskyddande mamma … Mitt lilla barn, min älskade son…ska överlämnas åt andra, skickliga och mjuka händer, är jag säker  på men jag kan INTE vara där och skydda honom, som jag sens han föddes alltid gjort …där inne är vi sårbara och utlämnade … både
han och jag …

Mitt mamma hjärta är orolig … SÅ SOM ALLA MAMMOR SKULLE BLI så som jag med största säkerhet lär bli många många månnnnnnga gången under mitt mamma liv men just den här gången är det ”allra första” och läskigt så in i helvete !

Jag innan jag sluter mina ögon för ikväll, lär jag be till högre makten och be om beskydd , en extra gång… och imorgon  bitti när vi ännu en gång badar honom i  descutan och gör honom redo för bussresan , ska jag trycka honom extra hårt mot min kropp och innan han sluter sina ögon på op bordet ,ska jag sjunga hans favorit sång och viska en extra gång att vi älskar honom så och jag lovar inte att vara modig, jag lovar inte att inte gråta… för jag är nästan alldeles säkert på att jag lär göra just det …det lär kännas tungt att överlämna  det allra värdefullaste man har i andras händer så vid bara för en timma eller så.

Så jag packar , ett par av hans favorit leksaker , 3 par mjukis byxor och mjuka tröjor , hans vällings flaska och nappar och en nallen som luktar hans syster , jag packar hans favorit bok och hans lilla tandborste, jag nynnar på hans favorit sång och medan jag gör allt det där så försöker jag tysta ner mitt hjärta …lugn lugn …allting kommer gå bara bra ! upprepar jag !

Jag måste vara modig , så länge han se mig…måste jag le…mammas lilla hjärta, mamma dudus, dudus kombinator

Vi älskar dig så !

Ja , ännu letar vi efter hus men just nu känns det som vi ta en dag i taget , tills vi alla är på fötterna igen.

Det vackra huset i Billingen , la vi på is… på grund av trafik förbindelsen =( nå väl… nog hittar vi våran lilla smultrons ställe så småaning om , tids nog =) först ska vi bli krya och pigga och skolan in på dagis dock !

/izzie