2 små mirakel

Archive for the ‘Allmänt’ Category

Brrrrrrrrr… årets kallaste dag, har vi haft i stan ,idag -12,5 och nu på kvällen ännu kallare.

Kolsvart himmel och extremt stjärnklart … Luna i helhel om 4 dagar och ur munnar stå det ånga när man andas, riktigt kyla håller stan i sina klor och imorgon lovas det snö.

Med blandade känslor rastar jag Ella om dagarna , pälsar på mig , allt jag kan…dricker varmt te sedan ur stora muggar…med blandade känslor möter vi dagarna efter ofta halv dåna nätter , tröttheten är nu påtaglig , det verkar aldrig ta slut… sjukdomarna, förkylningar, natt skräcken, skriken …orken sipprar ur ryggmärgen ur oss…fast pappa varit hemma hela denne veckan med oss och jag efter de långa nätterna fått sovmorgon… man bli bara INTE piggare… och det är svårt att hålla humöret uppe, visa stunder =(

Vi ta en dag i taget… försöker förgylla dagar med roliga gäster , små promenader, pyssel, filmer, musik … men en stor del av ,mig känner att man nu gå på tomgång, att jag gjort allting massa gånger och allting bara upprepas… om och om och om igen, tur barnen få en att le…annars hade hela tillvaron varit otroligt färglös nu i den mörka kylan … men varje dag är vi närmare våren och grönskan… varje dag som vi överlevt och varje soluppgång vi beskådat … är våren , närmare… det få vi icke glömma … mot grönskan, mot sommaren…MOT SOLEN !!!

/izzie

En kall februari dag…strålande sol, isande luft och blåaste himmelen gick vi under på våran vinter promenad.
Vi gick runt dammarna med en påse halv sunkigt bröd som skulle bli pippi lunch. Fåglarna var som GALNA och genast tänkte jag på Hitchcock `s berömda  film ”Fåglarna” medan jag full av skratt smulade den gammal tunnbrödet mellan mina handflottor och kastade det högt uppe i den blå. Det högljud ,kaotiska sällskapet blev matad av en och annan och inna vi lämnade dammen såg vi en karl komma med kassar med stora limpor av surdeg som han hela slängde i vattnet och fåglarna slängde sig på de i slagsmål och en och annan satt på limpan och försökte balansera medan de försökte äta av det samtidigt och det såg ganska lustigt ut, det hela…=)

sedan skrämdes de av något och i en rask takt flög de mot skyarna och de mäktiga vingslagen tog andan ur mig … det var jo knappast första gången jag mattad frusna fåglar i parken men aldrig nånsin har jag sett så många på samma gång och aldrig har jag hört vingarna slå mot det kalla luften …

Sedan tog vi en fika i solen, vi hade kaffe termos med oss och på vägen köpte vi kex och små kakor och vi satt och njöt en kort stund innan kylan gjorde sig påmind och vi började promenad hemåt… och solen glänste på isen som täckte 90 % av vattnet och vi frös , en smula men vi njöt av det torra kylan med den blåa himmelen och så tänkte jag på den dagen då jag på upp vaket efter att barnen kom till världen förra vintern, la och blickade från fönstret mot just samma damm och hur solens ljus idag påminde mig om den mest fantastiska dagen i mitt liv =) och jag böjde mig över vagnen och såg de små runda underbara ansikten med den röda frusna nu kinderna sitta och le mot mig och…livet var så fullbordad =)

/mamma

Nummer, äter vi alldeles själva … det se INTE vacker ut men vi försöker att göra så gott vi kan , sen om både vi, hunden ,golvet, alla ytter och människor i närheten bli kladdiga ,kan jo inte vi hjälpa=)

” vi kan själva ” är melodin och har vi ingen sked i den ena handen och käk i den andra , matvägrar vi bestämd så det är bäst för mamma och pappa göra som vi VILL… och vi vill väldigt mycket numera … annars lägger vi os på golvet, gå ner i bryggan och vrålar tills vi få som vi vill (tror vi

Så här hemma…. gråter vi båda utan tårar när vi trotsar och det kan vi tänka oss att göra ganska så ofta, ja det är när vi inte är alldeles ynkliga av feber och diverse … och när vi trotsar då ylar Ella … allt vad hon kan, från magen …”dårhus” brukar mamma skämta …och ibland förundras vi över att inga grannar bankar i vägarna, ännu

/mamma

det var attans … vi har haft ett par riktigt tråkiga veckor… med feber, förkylningar , magsjuker, pappas op med komplikationer … inte mycket tid åt bloggen när livet dra i en så… det har blivet många tårar, många dagar där vi bara överlevd av ren vilja men ville bara gömma oss under en sten … det är banne mig inte lätt att vara småbarns förälder när man själv är svag av allt kräkandet och icke själv vald svält …svettig ,darrig vandrar man från barn till barn, ingen tålamod har man heller … man vill bara lägga sig på golvet och skrika , precis som de små…

Och om nätterna, plågas Milton av natt skräcken …vilket gör det omöjligt för nån annan att sova heller.
Gud ! va man bli frustrerad av hjälplösheten man känner natte tid när efter en tung och lång dag  inget annat vill man ha än det ljuva tystnad men ens barn vrålar som ett vild djur och det finns inget man kan göra ,heller…. =(

Vi är mitt i …allt det där …så nästa gång vi hörs, hoppas jag att tillvaron , har ljusnat , något

/izzie

På lördag , vid lunch tid gick jag och hämtade Julis, tidigare än planerat men hon var dåligt och tröstlös och mormor hade fått nog… hon hade hög feber och hostade en hel del.

På söndag eftermiddag kom Mille hem…Vi umgicks och lekte ett tag innan barnen skulle lägga sig vid 19… det tog 1h för Julia att somna, henne hosta håll henne vaken och ledsen och vid 20.30 vaknade Milton med vrål och panik, han var INTE vaken , vi kunde inte ens väcka honom och han skrek sååå… 20 min senare sov han lugnt på pappas bröst korg , så vi flyttade honom till sängen och hoppades på att resten av kvällen skulle bli lugn nu när båda äntligen sov… trodde vi, jaaaaa för 30 min senare vrålade den unge herr Pedersen av hela hans lungors styrka , upp och trösta, be till Gud att han inte väckte Julia… och så fortsatte det till kl 23 då vi la skulle lägga oss. Milton vrålade, Julia vaknade och vi var gråtfärdiga.

Så Milton fick sova mellan oss, Julia hostade tills hon kräktes ett par gånger och 01.30 ville Ella ut … 2-3 ggr i timmen vrålade, ylade och vred Milton sig mellan oss i allt mellan 10-20 min … 01.30 behövde Ella gå ut …vid 03.30 sov alla ÄNTLIGEN … då spydde Ella ner sig säng , tassade ut i vardags rummet och strax innan 05 stängde Lenny av sin väcka klocka och gick upp, efter en sådan natt sov vi till 07.15

Igår natt ,var det mer eller mindre detsamma…fast Mille hade 40 grader feber och kind tänderna på gång och vid 21 lyckades han väcka Julia så vi satt alla framför tv tills barnen slocknade sittande 30 min senare… mellan 20.30 och 23 fick Mille sina attacker 10 ggr och strax innan  23 när vi la oss , fick han en ENORM en och fick ännu en gång sova mellan oss…fram till 03.20 sov inte jag alls. Han behövde mig 3-4 gr i timmen och annars la jag och lyssnade efter Julias tysta andetag då hon nu är så hes av sig hosta att hon tappad rösten , hon få inte upp slemmet och kräks jämt , om 3 timmar ska vi vara på vc hos Erik och då hoppas jag på slem lösande som hjälper henne.

Dagarna innan helgen var ett riktigt helvete…sedan hade vi en underbar helg …tack o lov hann man ladda lite med sömn och vila …men nu känner jag att energin börja ta slut …men ta ut sig extremt snabbt när man inte få sova. Tack vare mormor behöver inte pappa vabba på dagarna , än så länge och om dagarna få vi det att funka nåt sånt där, inte skoj när ni är ledsna ,gnälliga , rastlösa och sjuka men det gå jo värre är det på nätterna.

Det jag googlat och läst och som jag tycker stämmer rät bra på vad vi upplever med Milton är http://www.eckerberg.se/nattskrack.html

och nu antar jag att hans tänder har bidragit till problemet, vi har jo haft en sådan natt här och där (julafton tex) men inte flera nätter i rad så som det är nu , det finns inte mycket vi kan göra åt det men vi jobbar på att han ska vara feber och smärtfri och att hans syster ska bli frisk… bara man få sova lite så löser nog sig allting och det hoppas jag att det gör lagom tills den dag nästa vecka då pappa ska bli opererad

/izzie

JESUS, vilka dagar/nätter !!!!…vi har haft… 2 st sjuka barn med feber …en rejäl dos med gnäll, feber och floder av krokodil tårar, sömnlösa nätter fyllda av skrik, hysteri, panik och mardrömmar .

Vi har tröstad, gungat, burit, sjungit , lekt… inget hade någon lång varig effekt , vi var maktlösa, tröstlösa , värdelösa och hjälplösa … de 3 senaste dygnen var extrema och de längsta vi haft sens barnen föddes för över 1 år…

tack och lov…räddades vi nu när barnen är feberfria av våra mammor …Milton åkte nyss till farmor över helgen och Mormor ska alldeles strax hämta Julia… vi kan ÄNTLIGEN …VILA, SOVA UT, STÄDA LITE HÄR HEMMA (tro mig ,det behövs !) och efter ett par timmar utan skrik och tårar orkar man kanske spela lite x-box för pappas del och vara lite kreativ för mammas del… nå väl… det har varit ett par dygn i helvetet för våran lilla familj men nu ska vi alla vila från varandra och kanske hinna sakna varandra lite gran till då med och IMORGON för första gången på jag vet inte hur många år, få jag vakna till ingen sällskap förutom Ellas då… barnen är fortfarande utflugna och pappa ska tidigt iväg till Truls som ska jobba vidare på hans tatuering på hans armar … Ellas mjuka päls och kaffe doften är vad jag kommer ha till sällskap , imorgon bitti …=) och förhoppningsvist så hinner jag vara ännu mer kreativ innan huset fylls på igen

Nästa helg är jag jo bjuden på tjej middag till en alldeles ny bekantskap och jag vill jo inte komma tomhänt heller , jag se fram emot till att i verkligheten få träffa T och hennes kulla i magen =)som efter sommaren ska bli till en alldeles ny babys , som de länge har längtat efter.

Nu ska vi bara fixa en lagom avancerat middag till oss själva, ta ut Ella och snygga till lyan innan latmasken kan krypa fram och TROOOOOO MIG…jag längtar !

over and out … ha en riktigt fin fredag kväll

/izzie

årets första dagar bjöd på, ja absolut nada och vi är super nöjda med det =)

Dagen på sjukhus med Milton avlöpte utan nån som helst dramatik , vi kom , de satte emnla kräm på fötterna och handryggen, lite plåster, en rulle bandage och 1 h senare satte de nålen i hans vänstra fot… han satt i pappas knä och jag blåste sopbubblor runt hans huvud, han visade pitti lite missnöje under 2 sekunder och sedan satt vi ingen å¨fatboyen, de tyckte vi så mycket om att vi nu beställt en stor, röd en =) och nästa månad ska vi beställa ännu en… i väntrummet och väntade på ssk med kontrasten …som ALDRIG kom… så op ringde 3 ggr och 1,5 h senare var vi på väg hem och skulle infinna oss på 44 13.30 .

den enda oro låg i hur vi skulle få honom att sova medan undersökningen pågick, det var jo ett krav att han skulle ligga 100 %still på ryggen och det kändes helt omöjligt  att få honom till det men under ske och Lenny lyckades efter 30 min av vanligtvis strängt förbjudna vagn gungande få honom att somna och han fick hålla sin handflata på bäcken få att han inte skulle vända sig som han så klart ville göra. I sin säng sover han ALLTID på magen med uppdragna ben , rygg läge är ett ovanligt fenomen hos våran son.

30 min senare, hade kontrast kameran gjort sitt jobb och vi var åter på väg hem.

De senaste dagarna har pappa varit hemmed oss och vi har busat massor med honom =) men vi oxå sovit uruselt av alla drömmar och varit vakna flera timmar på nätterna eller vaknat kl 3-4 nu fundera föräldrarna om vi kanske skulle sova bättre i en växa säng , ännu är de rymliga då vi växer liiite saktare men vi är väldigt mobila av oss och eftersom vi faktiskt kan själva krypa upp i både soffan och fåtöljen här hemma, hade en växa säng kanske inte varit så dumt i alla fall…

Well, nu i helgen åker julen ut här hemma…dags att återgå till verkligheten, nu hoppas vi på att våren inte dröjer allt för länge och ärligt talat så tycker mamma att snön som inte kunde infinna sig innan jul kan nu hålla sig borta till nästa jul…

Det trista vädret har hållit oss fånge hemma mellan våra trånga vägar, det gillas inte … barnen bli så fort rastlösa och allting känns så kaotiskt på ett otrevligt sätt  men så fort regnet gjort ett uppehåll som igår, då solen sken i kylan då är vi ute och vandrar, vill jag lova, så vi hoppas på många fler soliga dagar.

Inne gör vi så gott vi kan , vi se tecknat , vi ritar ,dansar och busar med pappa  men inget slå den friska luften…och i helgen skulle vi egentligen vara barnfria, för nu var det hemskt länge sedan som pappa och mamma fått lite tid till varandra men ibland bli det inte så som man planerat och det kan jo inte hjälpas många gånger heller.

Nu står pappa i köket och lagat chilli till middagen och blåbärs paj till efterätt mmmmmmmmmmmmmm (gör njutnings ljud)
Julia och Milton bråkar om en leksak, Ella sover i sin säng och mamma kan inte hur än hon försöker skaka av sig den tunga trötta känslan som är djupt in vuxet mellan hennes skulder blad *gäsp* om det ändå ville sluta regna för en stund, så man slapp bli genomblöt nu snart när Ella måste rastas…

/izzie

…Himmelen är grå… mesta dels i alla fall
marken är gråa… inte så som den borde vara i januari, täckt med vit fluffigt rent snö… men inte är den grön heller

Träden är gråa , gråa och nakna…

Min kofta är grå, den som hållit min axlar varma om kvällarna, int eför att det varit så otroligt kallt inomhus när det är +-10 ute men mest för det är mysigt och det är snygg =)

Ljuset i rummet ,just nu är grå, så där lagom i skymningen bli det så konstigt för ögonen   …inte mörk nog för att tända lampor men inte ljust nog för att se detaljer eller mjuka färger.

Mina händer är gråa…trötta och gråa, huden torr och tunn… Hela jag känns gråa, faktiskt…jag känner mig GRÅA…trött, smula sliten…av ingen vettig anledning ,egentligen …för natten varit hyfsad och dagen ok men jag känner mig tung och oinspirerad.

Jag försöker införa nya rutiner här hemma…barnen vill jo inte längre sova 2 ggr om dagen men inte heller är de allt för pigga på att sova lite längre 1 ggr… 12-14 är det meningen att de ska sova, ja helst i 2 h minst men jag nöjer mig med 1 h, bara de gör det samtidigt…jag antar att det dröjer ett tag innan allting fallit på plats …för idag sov de 12-12.50 och nu kl 15.30 efter middagen såg de bedrövligt trötta ut ..ja Julia sover men Milton var bara förtvivlad så honom fick jag efter en kvart ta upp ingen.

Idag är det första dagen av att vara nyttig , jag har laddat med frukt och dagens middag består av kycklingfiler och rotfrukter och i kväll är det pappas kväll på gymmet.

Kanske kan det nyttiga dieten och lite fysiskt aktivitet pigga upp en , en smula …för just nu känns allting bara liiiiiiiiite suck, bläää,urk och diverse … men jag antar at man måste ha sådana stunder ,med …upp och ner och upp ingen…

/izzie

I kylen väntade räckorna och den hemma gjorda dill dippan …jaaaaa jag vet , smula 80`talet men räckor är jo bara så gott med rätt saker till =)
Barnen sov hårt, de snarkade sig genom midnatt smällarna men jag måste erkänna att jag håll andan en och annan gång då det small  så att Ella kröp under knäna på mig.

Vi lyckades hålla oss vakna till 22 medan vi såg film… sedan åt vi upp våran chocklad mouse och drack upp våran äppelcider …sen såg vi en film till och plötsligt blev kl halv tolv.
Lenny hade reggat kameran och prov testad inställningar och medan jag satt i soffan och var bered att rycka in i sovrummet vid behov , stod han på balkongen och fotade … det gick inte att stå i rummet vid öppen balkong dör då det small som det gjorde, för det var det som var tanken först .
Well , plötsligt blev det 2012 … och för oss som är som vilka småbarns föräldrar som helst blev det bråttom till sängen då barnen knappast skulle bry sig på morgonen att vi var uppe till midnatt och såg på färg spelat på himmelen.

Småttingarna snarkade som 2 grävlingar… ja i alla fall fram till 04…för sedan började de gny, gnälla och åla sig i sängen och som vanligt fick Milton sova i våran säng medan Julia somnade om från 06 till 07.20…ja vi fick ett litet sovmorgon ! =) underbart…

Nu är julen över och det nya året är här…snön kan hålla sig borta om jag få säga vad jag tycker … kom det inte innan julafton kan det hålla sig borta, helt.
Nu börjar jag längta tills vi plockar ner allt pynt och nu kan våren komma =)
men först , jag som ska börja jobba i april , jag ska njuta av tiden med ungarna… för innan vi ens hunnit blinka så ska de börja på dagis och diverse.

Ta en dag i taget, gör det bästa av allting …ta ett djupt andetag , schilla …låta den positiva energin flöda in i mitt liv, in i mina ådror…
Mitt nyårs löfte är i år, att stressa mindre och le mera  och vara mera i stunden med er <3

Första veckan i år bjuder på en kontrast njur undersökning med diverse för Milton, så pappa har tagit ut föräldrar ledighet halva veckan så han kan vara med os spå sjukhuset och Julis få umgås med mormor och morfar lite mera denna veckan. Sen bli det svårt att planera resterade då allting hänger på hur lill killen kommer ha det men vi tänkte att det kanske var dags för att leta efter barnens första gå skor nu när de faktiskt gå så bra som de gör och jag behöver nya yogins skor eftersom jag ska tillbaks tull gymmet och power walka i veckorna som kommer… japp , pappa och jag, vi har lagt upp ett tränings schama … jag ska zumba och vägas in varje tisdag , träna på gymmet på torsdagar och power walka på söndagar… måndag, onsdag och söndag bli pappas dagar att träna på…

dags att ge fläsket ett omgång !

Gott nytt år! Må din stig kantas av blåsippa och kaprifol, ditt glas alltid vara fyllt av vin och din säng alltid varm. Må dina tår aldrig frysa och din dag präglas av samförstånd från alla, även dem som inte tänker som du. Må dina appar funka som de ska och må kärlek vara din ledstjärna. Må…Äh, jag kan hålla på hur länge som helst med detta……..
Må 2012 bli ett gött år för dig och dina kära.

/izzy

Alla ni där ute som har ungar , vet hur lätt man samlar på sig både den ena och det andra…kläder, leksaker  och ting som bara kan vara bra att ha, speciellt när man fått de eller fyndat de.

Och

alla ni som känner mig ,vet mycket väl hur lätt jag samlar på mig sånt som jag vet att jag kan trolla med, måla om, fixa till, sy om , sprätta osv Ja, jag  vet jag är hopplös, jag är en  hamster men jag växte också i ett fattigt land där vi aldrig slängde en munsbit , där vi ärvde varandras kläder tills de blev genomskyldiga och där leksaker var ren lyx, då vi ofta lekte med sopporna…kanske är det just därför jag är en loddis som sambon kärleksfullt kallar mig …tyvärr resulterar mitt samlande i hans  huvudvärk, då det är han som” ta hand ”om vinden där min samling ligger

Ne nu till saken  …

Efter ungarnas kalas och efter jul, var det alltså dags att sortera ut deras kläder och leksaker… tidigare gav jag bort saker till vänner och bekanta och en del donerade vi till kyrkan … under omständigheterna och bara för att lättast göra mig av med sakerna, satte jag in en annons på FB om att folk kunde komma och hämta både det ena och det andra.

men jag hade fansiken ingen aning hur SVÅRT DET  skulle bli att skänka bort våra saker…

Först till kvarn för att hämta leksakerna var , lät oss kalla henne ”J” hörde inte av sig så värst mycket så jag hade ingen aning om de skulle komma kl 19 eller vad, men jag var väldigt nogran att påpeka att jag ABSOLUT INTE KUNDE innan kl 19 då vi lägger tvillingarna kl 18.30 men strax efter 19 gick det bra.
18.40 ser jag ett meddelande  på FB   ” vi är här nu” jaaaaaaaaaaha ?? där stod jag med 2 st vällings flaskor ,redo…ungarna ombytta och Lenny bökade på vinden efter alla dessa saker som skulle ges bort och trots att jag var mycket tydligt angående tiden så blev jag genast stressad… När jag 20 min senare tog mig ner ,möttes jag av en lagom glad tjej som förklarade att deras minsta blev otåligt då de brukar lägga honom kl 19, ja ha och… jag sa ju EFTER 19...kanske skulle hon planerat om inköpen på rean och sickad sambon för att hämta leksakerna eller något, ne neee vet jag  ??=O.., mina barn kommer liksom förre för min egen  del , våra rutiner få inte rubbas…vi såg jo vad som hände på julafton senast de skedde.

Hon packade in säckarna i den fina nya bilen och de körde iväg…  och i hissen på väg hem ,undrade jag hur det kom sig att folk tycker att de har rätt att ha attityd när de hämtar saker gratis och tyckt sig ha rätt att kräva saker och ting…och jag som till de med packade ner 4 st batterier till de batteri drivna leksakerna som jag visste behövde , då jag vet att de är dyra och vi hade ett par extra, finns jo inget tristare att få en leksak som inte funkar, tänkte jag och barnfamiljer ( sådana som jag trodde skulle dyka upp ) hade andra utgifter efter jul än batteri

… lite visste jag , för strax skulle det bli ännu värre….

19.20 stog jag på gatan med 2 st gå stolar och 2 st hopp gungor , tyckte att  fröken , låt oss kalla henne ”E” skulle själv få välja vilka hon vill ha… 10 min gick, 20 min gick… kl blev 10 i 20 och kylan började nu bli besvärlig… bil efter bil passerade men ingen stannade vid MIN port …kl 20 gick jag hem… På FB väntade ett ilsket mail om att de nu stod 40 min vid frisör salongen på min gata och undrade var  fan jag var …hmmmmmmmmmmmmm… ??? say what ? efter ett litet tag visade sig att de stod på fel ställe ,runt hörnan , vid den ANDRA salongen men jag gav de jo adressen !!! om de bara brytt sig om att kolla numret på  porten hade de fattad att de stod på fel plats… det sista hon skrev innan jag la ner projektet var ” när kan du imorgon då ? …say what ?  ja jag väntade mig inte att hon skulle be om ursäkt och bli plötsligt ödmjuk… jag struntade i att svara och raderade samtalet…

…och så var det den tredje…

Dum som jag var , skulle jag ändå ge det hela en sista chans … på loppis sidan på FB satte jag därför en annons om att sakerna skänks bort under kvällen ,fram till 21… och då dök frun ”S” upp… Hennes make kom inte hem förren nån gång vid 22 och inte ville hon dra upp barnen ur sängen i kylan, ne det förstår jag jo, därför gick  jag med på att träffa henne kl 21.45 så att hon kunde få sakerna hon behövde… Vid det läget måste ni förstå att jag var ganska trött och arg och smula ledsen över alla oförskämda människor som hade behandlat mig som skit trots att jag bara ville väl ..men när sakerna är gratis då har de tydligen inget värde heller och människan som ge…den kan man visst trampa på… Fru ”S” ville ha foto på grejerna … då brast det i mig ….

Om jag behöver saker till mina barn …och jag inte kan eller vill eller vad det nu orsaken är köpa det själv och ska få det gratis av en snäll person… tycker jag jo fan inte att jag har några rättigheter att bry mig om utformningen eller färgen…sådan ses som lyx som enbart är möjligt under andra omständigheter och skulle JAG hämta en sak som jag vill ha och sedan inte gilla vad jag fått då hade jag ändå varit tacksam och tagit emot tinget..sedan jag kanske hade kastad den på vägen hem men jag hade aldrig sårat nån som försker vara snäll genom att ställa krav på det viset… och om jag inte kan köpa saken själv är det väl ändå dess funktionella förmåga som är viktigast och inte hur attraktiv den se ut .

Jag skrev ett lagom varm mail till ”S” om att jag inte ha nåna bilder och ingen lust att ta några men det hon skulle hämta var rent, helt och helt dugligt… och hon kan jo komma och titta och tyckte hon inte om vad hon såg så slänger jag sakerna… tillbaks fick jag …”jag släng de då” =O ??? ”oki” mailade jag iväg men gränsen för mig var nådd ! må ni tro…

Vad fan tro människor egentligen ? varför är de så jävla otacksamma…om man inte är seriös eller en pryl bög med en allt för sofistikerad smak, vad fan ska man ta emot gratis saker för då ? vad tro de att de ska  få märkes grejer i oöppnade förpackningar med kvitto till så man kan bytta ? och hur vågar de som har ganska bra ställt ens komma och hämta saker… skäms de inte ? de som har 2 inkomster och råd med en splitter ny bil och pengar efter jul att stor handla på mellan dags rea för …suck var är världen på väg ? undrar jag med en stor sorg i hjärtat…

Ja från med nu kommer jag ge bort PRECIS ALLTING TILL KYRKAN !! DITT KIOMMEr INTe SVENSSONS FAMILJER i nya mercedes bilar … det är vad jag bestämd mig för, efter erfarenheten igår.. Ja Lenny, han sa att jag var tokig, att ingen kommer komma osv…tyvärr så hade han jo rätt, mer än rätt och jag tappad smula tro på mänskligheten =(

och på råga…tidigare …idag…få jag ett snällt mail på FB , från en sådan människa som jag  hade gärna get bort precis allting till… hon undrade om något var kvar och om hon kunde hämta det idag…och i det sista hoppets skugga..svarade jag på mailet och skrev att hon kunde koma vid 20 då visa saker fann ännu men under dagen fick jag ingen svar och nu orkar jag inte bry mig längre=(

i min tokiga hjärna trodde jag att det skulle bli bra för karma, trevligt att sakerna hittad nya hem och kan ge glädje åt andra , inte ens i mina vildaste drömmar kunde jag före spå hur arg och ledsen jag skulle bli och hur rätt Lenny skulle ha =(

Jag blev en bitter fitta som inget annat ville än att vara snäll mot några andra barn som behövde en extra leksak

”karma hinner ikapp de ,izzy” sa en god vän (tack ”L”<3)

ja jag antar det , ja …suck

/izzie