2 små mirakel

Och vips….! så var det en alldeles ny vecka och man har hunnit äta sig mätt på sushi och mörk chocklad på alla<3-dag och nu längtar mamma till den 27 så hon kan äta sushi igen på sin födelsedag, hon ska nämligen ut med tjej gänget  men dagen innan ska vi här hemma ha ett litet enkelt kaffe/kaka kalas till hennes ära…

Hon tycker nämligen att det är viktigt att träffa sina nära och kära så ofta som tillfället bjuder till, SPECIELLT när de flesta har flyttad ifrån stan, vuxit  upp, skaffat fasta jobb och familj… då har man så otrolig lite tid för sina vänner… men mamma har alltid varit duktigt på att hålla de som hon håller kärt nära, som tur det =)

En hel vanlig februari vecka… kylan har nu släppt och det gråa gör sig påmind men dagarna bli längre och längre och våren lär  inte tveka och snart kan vi leta de första tidiga vårtecken , så som vi gjorde ifjol =)

Ännu är vi social… fast vi ta det lite lugnt  då vi är si så där lagom förkylda, för tillfället och när dagarna börjar 04.09 som idag eller 04.45 som igår  är vi rätt så slitna och oinspirerade till annat än bara sura (tja ne men det bli många korta sovpauser  på dagen för barnen när nätterna varit knas)

Vi ar nu en hel del att se framåt till… helgens kalas, mammas födelsedag och sen ska vi till mor och far föräldrarna den 3mars, helgen där på ska vi ut på landet fira Patriks födelsedag, vi har inte varit där sens kräftskivan i somras, den 15 ska vi fira mormor och den 17 ska mamma och mormor ta oss till lekplatsen Andy, där vi kan både springa, hoppa av oss och klättra.
Det tycker vi nog är jätte skoj, misstänker de stark här hemma =)
Den 31 mars är vi bjudna på 1 års kalas hos lill draken  och senare på kvällen ska mamma och pappa på 50 års maskerad fest (Jennifer fyller 25 liksom hennes sambo och de valde att slå ihop sina kalas 25+25=50 =) då ska mormor sova över och passa oss medan vi sover tills päronen kommer hem igen.

Ja… tyvärr så är det jo inte bara roliga ting som sker runt oss… igår var det en bra dag som blev bläää…vi håll tummarna så hårt vi kunde och vi bad till högre makter men icke hjälpte det alls i slutändan =( och det känns tungt att veta att våran plats moster är ledsen ,vi ska trösta  henne så gott vi kan imorgon !och visa henne hur mycket hon är älskad och så hoppas vi att hennes önska slå in till slut.
Vi vet att det gör det ,detta var bara ett litet hinder på vägen,det är allt.

Det som inte dödar en, gör en starkare, skrev Jennifer på FB tidigare under dagen …och nog fan är det så !
Mamma säger att Gud ge er exakt så mycket skit som han vet att man pallar med  , tyvärr och trots all logik bli man bara så himla ynklig och ledsen när allt man gång på gång möter är bittra motgångar så vi hoppa satt turen vänder för de snart

/izzie

2 Responses to “att vara så perfekt o perfekt så möjligt…”