Sök

PostHeaderIcon rester av 2011…

Så koooooooooom de… våra fina gäster… hur det kommer sig att de flesta av de var här 2 h för tidigt , lär jag nog aldrig förstå…tur var det att allting ( förutom mig själv, som vanligt då) var färdigt och att jag innan de hann upp för trapporna hann sätta på mig kläder på den fuktiga efter en snabbt dusch kroppen så var vi igång med att fira julen.

Så fort  mina föräldrar kom , vid 16 , rullades maten in… vi åt…vi skrattade, vi smaskade, njöt och hade det löjligt trevligt , faktiskt…till de över trötta barnen som skulle sovit sin eftermiddags vila vid 14 började kinka och sedan var helvetet löst … kl var 16 när vi konstanterade att DE MÅSTE sova…men ICKE !!! de skrek, vrålade och var vita av illska och trötthet…

Vi försökte äta..men hos mig som aldrig kommer vänja sig vid den ledsna gråten växte maten i munnen och svajet knöt sig… jag kunde glömma, det där med att ha trevligt runt julbordet, det förstod jag ganska snabbt …
Alla andra åt sig mätta medan jag kände hur svetten rann mellan skulder bladen på mig … in rullades bigos, skinka, sill och diverse men våra ungar bara skrek och skrek…
de skrek fast de fick sitta med oss, de skrek när de lekte, de ville inte äta, inte kramas… de bara skrek… och nu var det dags att öppna klapparna…och en hel hög, var det !
och ett litet tag lekte de med papper och snoret och ett litet tag fick vi pusta ut … och när kl närmade sig 19 och det var dags att nattas…trodde jag i min naivism att så trötta som de är måste de väl ändå somna fort och sova gott men ICKE!!!

Och när kl var 21 vrålade den super trötta Milton i pappas famn  , ännu…han sov 20 sekunder, vaknade helt panik slagen , vrålade , somna om …ett par gången lyckades vi lägga honom i sängen …men efter 20 min ,grät han igen och då vill inte att han skulle väcka sin syster, fick han var i famnen och sova på pappas bröstkorg… inte förren strax innan midnatt, blev det tyst i huset… Ni må föreställa er hur slitna och trötta i huvudet vi var…. Och jag med en del sorg måste erkänna att Julafton 2011 så vid som 2010 kommer etsa sig i minnet som ”barngråt ” och hjälplöshet

Förra året var barnen bara 10 dagar gamla och Milton skrek av kolik ,precis hela kvällen med… vi hann inte ta några foto, alls…vi kom, vi åt, vi sprang hem … i år var det snep värre, faktiskt… Jag har inte många minnen av kvällen… jag hann inte mingla, inte njuta av maten… inte något annat än, trösta, vara värdinna, trösta, trösta, trösta…vi fick jo förstärkning men tyvärr hjälpte det inte alls… jag minns inte vad folk sa, inga jullesånger… allt jag hörde…PRECIS …HELA …KVÄLLEN…var …våra ungars, gnäll, gråt och vrål…

Så var det hela…

Till nyår, sitter vi här… äter var sin räck macka och nån god efterrätt … med högsta sanolighet somnar vi på soffan långt innan midnatt, vaknar av raketerna , skålar med läsk och gå och lägger oss… så roliga är vi , nu för tiden !
men ännu minns vi de vilda festerna, vi brukade gå till, speciellt på nyår =)

Känner ni ingen er ?
Ja då har ni med barn… mer än ett , förmodar jag, då det är faktiskt  funkar att hitta barnvakt åt ett barn på nyår mycket smidigare än 2 eller fler…
ni alla andra…vänta ni bara !;)  ( ni vet vilka ni är  lol)

Tja, inte många dagar kvar av 2011…det var ett väldigt händelserikt år för oss i våran lilla familj… ett roligt år men oxå ett svin jobbigt år…
2012 hoppas vi ,bjuder på lite mer sömn och lite mer ro … lite fler barnfria helger och framför allt så hoppas vi på …större boende ! eget sovrum för de vuxna, egna rum för de små och en hund koja åt Ella =)

så var det hela ! ( det blev jo knappat några foto på julafton , detta året heller men en och annan dyker väl ändå upp så fort vi har en ny mus, den gamla har barnen lekt sönder  och mamma hjälp till att paja helt ;)

(det kommer lite mera foto efter hand )

/izzie

Share

5 Responses to “rester av 2011…”

  • Emmelina skriver:

    Hm känner igen det där med gnälliga barn. Dock heller inte så lätt med barnpassning till ett super mammigt barn som bara skriker så fort nån annan tittar på henne.

    Säger som dig Iza, ni andra vänta bara ;)

  • IzzY skriver:

    är hon så super mammig ännu ? skit, ja jag förstår att det är jobbigt , våra kan vara väldigt mammiga /pappiga de oxå med jämna mellanrum men oftast går det bra med vem som helst , bara lite blyga i början, speciellt Julia…ni få komma och hälsa på oss snart igen… och du, glöm inte bestämma dag och tid med

  • Emmelina skriver:

    Ja oh ja. Misstänker att det är separationsfasen som spökar i hennes huvud, plus att hon har ju alltid varit väldigt mammig. Den enda som kan passa henne (förutom Niklas då) är min mamma så det begränsar ju en lite grann. Men men om 15 år vill dem inte ligga i ens famn så man får väl vara glad för att hon vill det nu haha :p

  • IzzY skriver:

    ja, vi har jo inte allt för många som kan passa våra heller… farmor bruka vara rätt bra på att hantera Milton…och min mamma brukar fixa Julia som är otrolig försiktig av sig… sen har vi Julias gudmor Vicky som otroligt nog kan hantera båda men jobbar mycket och J som vill gärna men än så länge har det bara blivit av en gång …men 1ggr vad fjärde vecka tycker jag att vi förtjänar barnfri helg annars bli man koko i skallen … snart är deras barndom över och man måste försöka njuta av den, hur svårt det än kan vara ibland =)

  • jessica skriver:

    fin dukning

Leave a Reply