2 små mirakel

Archive for december, 2011

Alla ni där ute som har ungar , vet hur lätt man samlar på sig både den ena och det andra…kläder, leksaker  och ting som bara kan vara bra att ha, speciellt när man fått de eller fyndat de.

Och

alla ni som känner mig ,vet mycket väl hur lätt jag samlar på mig sånt som jag vet att jag kan trolla med, måla om, fixa till, sy om , sprätta osv Ja, jag  vet jag är hopplös, jag är en  hamster men jag växte också i ett fattigt land där vi aldrig slängde en munsbit , där vi ärvde varandras kläder tills de blev genomskyldiga och där leksaker var ren lyx, då vi ofta lekte med sopporna…kanske är det just därför jag är en loddis som sambon kärleksfullt kallar mig …tyvärr resulterar mitt samlande i hans  huvudvärk, då det är han som” ta hand ”om vinden där min samling ligger

Ne nu till saken  …

Efter ungarnas kalas och efter jul, var det alltså dags att sortera ut deras kläder och leksaker… tidigare gav jag bort saker till vänner och bekanta och en del donerade vi till kyrkan … under omständigheterna och bara för att lättast göra mig av med sakerna, satte jag in en annons på FB om att folk kunde komma och hämta både det ena och det andra.

men jag hade fansiken ingen aning hur SVÅRT DET  skulle bli att skänka bort våra saker…

Först till kvarn för att hämta leksakerna var , lät oss kalla henne ”J” hörde inte av sig så värst mycket så jag hade ingen aning om de skulle komma kl 19 eller vad, men jag var väldigt nogran att påpeka att jag ABSOLUT INTE KUNDE innan kl 19 då vi lägger tvillingarna kl 18.30 men strax efter 19 gick det bra.
18.40 ser jag ett meddelande  på FB   ” vi är här nu” jaaaaaaaaaaha ?? där stod jag med 2 st vällings flaskor ,redo…ungarna ombytta och Lenny bökade på vinden efter alla dessa saker som skulle ges bort och trots att jag var mycket tydligt angående tiden så blev jag genast stressad… När jag 20 min senare tog mig ner ,möttes jag av en lagom glad tjej som förklarade att deras minsta blev otåligt då de brukar lägga honom kl 19, ja ha och… jag sa ju EFTER 19...kanske skulle hon planerat om inköpen på rean och sickad sambon för att hämta leksakerna eller något, ne neee vet jag  ??=O.., mina barn kommer liksom förre för min egen  del , våra rutiner få inte rubbas…vi såg jo vad som hände på julafton senast de skedde.

Hon packade in säckarna i den fina nya bilen och de körde iväg…  och i hissen på väg hem ,undrade jag hur det kom sig att folk tycker att de har rätt att ha attityd när de hämtar saker gratis och tyckt sig ha rätt att kräva saker och ting…och jag som till de med packade ner 4 st batterier till de batteri drivna leksakerna som jag visste behövde , då jag vet att de är dyra och vi hade ett par extra, finns jo inget tristare att få en leksak som inte funkar, tänkte jag och barnfamiljer ( sådana som jag trodde skulle dyka upp ) hade andra utgifter efter jul än batteri

… lite visste jag , för strax skulle det bli ännu värre….

19.20 stog jag på gatan med 2 st gå stolar och 2 st hopp gungor , tyckte att  fröken , låt oss kalla henne ”E” skulle själv få välja vilka hon vill ha… 10 min gick, 20 min gick… kl blev 10 i 20 och kylan började nu bli besvärlig… bil efter bil passerade men ingen stannade vid MIN port …kl 20 gick jag hem… På FB väntade ett ilsket mail om att de nu stod 40 min vid frisör salongen på min gata och undrade var  fan jag var …hmmmmmmmmmmmmm… ??? say what ? efter ett litet tag visade sig att de stod på fel ställe ,runt hörnan , vid den ANDRA salongen men jag gav de jo adressen !!! om de bara brytt sig om att kolla numret på  porten hade de fattad att de stod på fel plats… det sista hon skrev innan jag la ner projektet var ” när kan du imorgon då ? …say what ?  ja jag väntade mig inte att hon skulle be om ursäkt och bli plötsligt ödmjuk… jag struntade i att svara och raderade samtalet…

…och så var det den tredje…

Dum som jag var , skulle jag ändå ge det hela en sista chans … på loppis sidan på FB satte jag därför en annons om att sakerna skänks bort under kvällen ,fram till 21… och då dök frun ”S” upp… Hennes make kom inte hem förren nån gång vid 22 och inte ville hon dra upp barnen ur sängen i kylan, ne det förstår jag jo, därför gick  jag med på att träffa henne kl 21.45 så att hon kunde få sakerna hon behövde… Vid det läget måste ni förstå att jag var ganska trött och arg och smula ledsen över alla oförskämda människor som hade behandlat mig som skit trots att jag bara ville väl ..men när sakerna är gratis då har de tydligen inget värde heller och människan som ge…den kan man visst trampa på… Fru ”S” ville ha foto på grejerna … då brast det i mig ….

Om jag behöver saker till mina barn …och jag inte kan eller vill eller vad det nu orsaken är köpa det själv och ska få det gratis av en snäll person… tycker jag jo fan inte att jag har några rättigheter att bry mig om utformningen eller färgen…sådan ses som lyx som enbart är möjligt under andra omständigheter och skulle JAG hämta en sak som jag vill ha och sedan inte gilla vad jag fått då hade jag ändå varit tacksam och tagit emot tinget..sedan jag kanske hade kastad den på vägen hem men jag hade aldrig sårat nån som försker vara snäll genom att ställa krav på det viset… och om jag inte kan köpa saken själv är det väl ändå dess funktionella förmåga som är viktigast och inte hur attraktiv den se ut .

Jag skrev ett lagom varm mail till ”S” om att jag inte ha nåna bilder och ingen lust att ta några men det hon skulle hämta var rent, helt och helt dugligt… och hon kan jo komma och titta och tyckte hon inte om vad hon såg så slänger jag sakerna… tillbaks fick jag …”jag släng de då” =O ??? ”oki” mailade jag iväg men gränsen för mig var nådd ! må ni tro…

Vad fan tro människor egentligen ? varför är de så jävla otacksamma…om man inte är seriös eller en pryl bög med en allt för sofistikerad smak, vad fan ska man ta emot gratis saker för då ? vad tro de att de ska  få märkes grejer i oöppnade förpackningar med kvitto till så man kan bytta ? och hur vågar de som har ganska bra ställt ens komma och hämta saker… skäms de inte ? de som har 2 inkomster och råd med en splitter ny bil och pengar efter jul att stor handla på mellan dags rea för …suck var är världen på väg ? undrar jag med en stor sorg i hjärtat…

Ja från med nu kommer jag ge bort PRECIS ALLTING TILL KYRKAN !! DITT KIOMMEr INTe SVENSSONS FAMILJER i nya mercedes bilar … det är vad jag bestämd mig för, efter erfarenheten igår.. Ja Lenny, han sa att jag var tokig, att ingen kommer komma osv…tyvärr så hade han jo rätt, mer än rätt och jag tappad smula tro på mänskligheten =(

och på råga…tidigare …idag…få jag ett snällt mail på FB , från en sådan människa som jag  hade gärna get bort precis allting till… hon undrade om något var kvar och om hon kunde hämta det idag…och i det sista hoppets skugga..svarade jag på mailet och skrev att hon kunde koma vid 20 då visa saker fann ännu men under dagen fick jag ingen svar och nu orkar jag inte bry mig längre=(

i min tokiga hjärna trodde jag att det skulle bli bra för karma, trevligt att sakerna hittad nya hem och kan ge glädje åt andra , inte ens i mina vildaste drömmar kunde jag före spå hur arg och ledsen jag skulle bli och hur rätt Lenny skulle ha =(

Jag blev en bitter fitta som inget annat ville än att vara snäll mot några andra barn som behövde en extra leksak

”karma hinner ikapp de ,izzy” sa en god vän (tack ”L”<3)

ja jag antar det , ja …suck

/izzie

Så koooooooooom de… våra fina gäster… hur det kommer sig att de flesta av de var här 2 h för tidigt , lär jag nog aldrig förstå…tur var det att allting ( förutom mig själv, som vanligt då) var färdigt och att jag innan de hann upp för trapporna hann sätta på mig kläder på den fuktiga efter en snabbt dusch kroppen så var vi igång med att fira julen.

Så fort  mina föräldrar kom , vid 16 , rullades maten in… vi åt…vi skrattade, vi smaskade, njöt och hade det löjligt trevligt , faktiskt…till de över trötta barnen som skulle sovit sin eftermiddags vila vid 14 började kinka och sedan var helvetet löst … kl var 16 när vi konstanterade att DE MÅSTE sova…men ICKE !!! de skrek, vrålade och var vita av illska och trötthet…

Vi försökte äta..men hos mig som aldrig kommer vänja sig vid den ledsna gråten växte maten i munnen och svajet knöt sig… jag kunde glömma, det där med att ha trevligt runt julbordet, det förstod jag ganska snabbt …
Alla andra åt sig mätta medan jag kände hur svetten rann mellan skulder bladen på mig … in rullades bigos, skinka, sill och diverse men våra ungar bara skrek och skrek…
de skrek fast de fick sitta med oss, de skrek när de lekte, de ville inte äta, inte kramas… de bara skrek… och nu var det dags att öppna klapparna…och en hel hög, var det !
och ett litet tag lekte de med papper och snoret och ett litet tag fick vi pusta ut … och när kl närmade sig 19 och det var dags att nattas…trodde jag i min naivism att så trötta som de är måste de väl ändå somna fort och sova gott men ICKE!!!

Och när kl var 21 vrålade den super trötta Milton i pappas famn  , ännu…han sov 20 sekunder, vaknade helt panik slagen , vrålade , somna om …ett par gången lyckades vi lägga honom i sängen …men efter 20 min ,grät han igen och då vill inte att han skulle väcka sin syster, fick han var i famnen och sova på pappas bröstkorg… inte förren strax innan midnatt, blev det tyst i huset… Ni må föreställa er hur slitna och trötta i huvudet vi var…. Och jag med en del sorg måste erkänna att Julafton 2011 så vid som 2010 kommer etsa sig i minnet som ”barngråt ” och hjälplöshet

Förra året var barnen bara 10 dagar gamla och Milton skrek av kolik ,precis hela kvällen med… vi hann inte ta några foto, alls…vi kom, vi åt, vi sprang hem … i år var det snep värre, faktiskt… Jag har inte många minnen av kvällen… jag hann inte mingla, inte njuta av maten… inte något annat än, trösta, vara värdinna, trösta, trösta, trösta…vi fick jo förstärkning men tyvärr hjälpte det inte alls… jag minns inte vad folk sa, inga jullesånger… allt jag hörde…PRECIS …HELA …KVÄLLEN…var …våra ungars, gnäll, gråt och vrål…

Så var det hela…

Till nyår, sitter vi här… äter var sin räck macka och nån god efterrätt … med högsta sanolighet somnar vi på soffan långt innan midnatt, vaknar av raketerna , skålar med läsk och gå och lägger oss… så roliga är vi , nu för tiden !
men ännu minns vi de vilda festerna, vi brukade gå till, speciellt på nyår =)

Känner ni ingen er ?
Ja då har ni med barn… mer än ett , förmodar jag, då det är faktiskt  funkar att hitta barnvakt åt ett barn på nyår mycket smidigare än 2 eller fler…
ni alla andra…vänta ni bara !;)  ( ni vet vilka ni är  lol)

Tja, inte många dagar kvar av 2011…det var ett väldigt händelserikt år för oss i våran lilla familj… ett roligt år men oxå ett svin jobbigt år…
2012 hoppas vi ,bjuder på lite mer sömn och lite mer ro … lite fler barnfria helger och framför allt så hoppas vi på …större boende ! eget sovrum för de vuxna, egna rum för de små och en hund koja åt Ella =)

så var det hela ! ( det blev jo knappat några foto på julafton , detta året heller men en och annan dyker väl ändå upp så fort vi har en ny mus, den gamla har barnen lekt sönder  och mamma hjälp till att paja helt

(det kommer lite mera foto efter hand )

/izzie

Så var det här…dagen vi väntad på… den 24 december, Julafton

Bordet stå redo till dukning, spisen redo för att varma delikatesser som omsorgsfullt tillagat dagarna innan, klapparna ska öppnas och förväntningarna på aftonen är lagom höga.
För första gången , hålls julaftons middagen och festligheterna här hemma hos oss…i år en liten skara med de allra närmaste, nästa år förhoppningsvist även i goa vänners sällskap.

Well… God Jul,Wesołych Świąt,¡Feliz Navidad, Merry Christmas To You All… jag kan bar ahoppas på att eran jul bli minst lika händelserik som våran =)

/izzie

”mitt allra första år på jorden” heter boken som föräldrarna gav oss i födelsedags present, vi fick var sin och så fick vi en drös med underbara stora, färgglada, högljuda leksaker…vi åt tårta både på onsdagen, den 14 då vi egentligen hade födelsedag och den 17 på våran kalas…det var kladdigt, söt och ljuvligt gott =)

vi fick massa kramar och pussar… och vi njöt av att vara i centrum… tyvärr hade vi alla alldeles för trevligt för att några vettiga foto blev till… vi umgicks, minglade och hade trevligt…precis som man ska på ett kalas

och…

…si så där 3 dagar förre självaste julafton …avbröt pappa sin semester när det krisade på hans jobb och jobbar idag, vi skulle gå till lekparken idag men det dugg regna så kyligt och räligt och utan pappa är det bara helveten så roligt dessutom så vi tog en snabb promenad till affären…köpte lite mera mat som ska förberedas inför julafton  och  vände kossan hemåt i den kyliga blåsten …

Vi är smula gnälliga…mamma smula mer trött än vanligt… hon lyssnar på Coldplay, hon säger att Gud ha denne låten på sin ipod med =) ja vi vet inte vad en ipod är men vi vet att hon gillar låten ”Paradis”  för hon har lyssnat på den ett antal gånger sens igår…

Julen se ut att vara grön/brun..detta året, kanske få vi uppleva snö efter nyår, då man helst vill slippa den, helt !

Mormor och pappa ska laga Bigos ikväll…det ligger flera kg av surkål på balkongen och väntar, vi ska handla de sista julklapparna i veckan och snart är året 2011 över

God Jul och Gott Nytt år
till alla våra läsare =) njut ! och tillåt er själva av att vara smula lata, det ska vi göra =)

/izzie

Som kontrast till förra årets 14 december, då snön låg knähög och frosten var tjock och is tapparna, enorma… så regnade det precis hela dagen…ett riktigt höst rusk, alltså =( så medan regnet smattrade mot ruttorna klädde jag, mamma och barnen ,granen…

… magin spred sig tillsammans med glitter och barnen var förtrollade =)

Mormor och morfar kom vid 12, då hade vi precis vaknat från förmiddags tupp luren … vi firade med tårta och så här gott var det …! =)

och sen fick öppna det enorma paketet …och vi fick lite kläder och en gunghäst eller ja gung drake =)

jätte söt…våran lilla draken …
Det var en härlig födelsedag, vi hade …

och nu se vi fram emot att få umgås med pappa som har semester hela vägen fram till den 27 dec =) och
så ser vi fram emot ,kalaset …på lördagen !
Det ska bli en riktigt fest =) våran första av måååååååååååååååånga

Grattis våra älskade ungar HIPP HIPP HURRA !!!
vi älskar er otroligt mycket

/mamma och pappa <3

Förra året , så här dags, då var jag väldigt väldigt trött på att vara gravid och vi längtade något så enormt efter att få träffa er. Magen var tung , fötterna svullna och sockersjukan hajrade i min kropp och jag nervöst räknade timmarna till den nästa gryning.

Ute var det snö upp till knäna och århundrades vinter kramade husfasaderna i sitt frostiga famn.
Vi packade ner det sista i BB-väskan.

Tänka sig att imorgon har vi varit föräldrar ett helt år, REDAN !
Tiden har runnit oss förbi … våren i en bubbla av ersättning, kokade av napp flaskor och nappar… pitti små kläder, mössor och vantar…Sommaren flöt förbi i skuggan väl skyddad från solsken i våran babypool , Hösten under alla dessa färger i parkerna , alla dessa dofter…och nu är Vintern åter här… Lucia ,fira vi idag…våran kungs gran väntar på balkongen för att göra entre i v-rummet …med glitter och ljus, ska den kläs efter frukosten imorgon !

Imorgon, firar vi barnen, våra härliga ungar, vårat livs allra största kärlek…

Ett härligt första år som familj har vi haft…ett år av kaos, stress, sömnlösa nätter, tårar men mesta dels av djup kärlek, enorm glädje och många härliga skratt…

tack Milton och Julia, för ett ljuvligt år…med eran hjälp har jag lärt mig så mycket mera om mig själv

ni är mitt ALLT !

/mamma

…med ett glas rött i näven…magen full av fläskfilen och chocklad mouse …på en mycket bekväm soffa, blev plötslig klockan 01 och Askungen tappade sitt glas sko för över en timma sedan och liksom hon , så även vi, blev så där lagom ”nakna” i själen och sårbara vid midnatt…

jag vet inte om det var vinet, tröttheten, behovet eller en härligt blandning av precis allting men det pratades ut en hel del och när jag kände att tårarna brändes under ögon locken tittade jag mig omkring och såg att på både min högra och vänstra sidan, rullade det tårar på kinderna… vi hade ett ärligt öppet samtal…med klappande hjärta och känslorna svämmade över…

Skratt blandades med tårar … och det var en härlig stämning runt matbordet , när vi garvade högt …

Inne i v-rummet , hålls Idol final och rummet glittrade i alla dessa stearinljus som värdinnan omsorgsfullt tänd i våran ära…och det babblades…kacklades, minndes  och fördjupades i allvarliga ämnen …men också sådant som vi hjärtligt suckade och skrattade åt…

Lyxig nog, blev man kört från dörr till dörr, Tack Annki och Padde <3
Och efter att jag snabbt rastad vovven och stäng alla fönster som under kvällen stod på glimt för att mirakel medel som Vanish matttvätt är skulle vädras ut innan familjen åter förenades  …  så fina och ploffsiga mattorna blev =) och så färgglada lol … då såg sängen väldig frestande ut , så innan jag ens visste, så sov jag som en sten  =)

Tack tjejer för en underbar kväll !, tills nästa gång <3

/izzie

Den handlar om vardagliga ting…om nätter man knappt få nån sömn om …om tröttheten som envist hänger en om axlarna om stressen , sjukdomarna, bekymmersamma stunder… vardagen mitt i mamma ledigheten till tvillingarna och nu är barnen ,exakt om 1 v …1 år gamla och Jag har med ett leende börjat tycka om min smula saggiga mage som jag avskydde så alldeles nyss bara för att barnen jämt lyfter mina klädet, lägger sina kinder mot den , pillar navel , gossar och verka älskar den, det var jo deras hem i 9 månader och det verkar som om de liksom minns det , på något vänster =)

Så ens liv rymmer inte mycket annat än barnmat, blöjor, leksaker utsprida över det som en gång i tiden var ett vuxet, propert och snyggt  inrett hem och ibland längtar man att man slapp den dåliga samvetet så fort man lyckas lämna hemmet och barnen med pappa i 2-3 timmar. Slippa den gnaga i en så fort man ska göra något för sig själv. Ja ja jag vet! en glad förälder = glada barn  men allting är alltid smula mer komplicerad än så.

Dagarna bli till veckor i ett naffs , veckorna bli till årstider …snart är det jul och det fantastiska året som bjöd på en härlig repertoar av alla möjliga känslor, från panik till glädje tårar och piskar en ödmjuk inför livets utmaningar för att vi ska kunna skymta lite av livets mening och komma närmare vad visa säger sig veta , Gud…
Ja det året lär bli svårt slaget…2011 kommer vi för evigt minnas som kaosets ljuva år =)

Ur elden föddes Finex och ur  kaoset ,  ordningen blev född  … och så även …vi

Jag är så otrolig stolt över min man, som detta året varit en klippa trots att hans eget liv blev upp och ner vänd på både hemma och jobba fronten , ja över, lilla vackra, genom goda och alldeles för perfekta dotter och så otrolig stolt så det gör ont i hjärtat över våran stiliga stora och mysiga son och så klart ! över världens smartaste vackraste klokaste , hund, Ella <3

Vi är en riktigt familj …något jag länge drömt om …

men

ännu finns det saker att drömma om…om man få lov , lite så där..om kvällarna, när ,alla ansvar är undan röjda…och det är bara jag och mitt hjärta…

Då drömmer jag om en dag… då man få bära denne och med min kropp efter en tung tvillings graviditet och livet vi lever idag ,känns det som att visa drömmar är skapade för att enbart få vara det de är.

och så drömmer jag om ett kök….

och ett alldeles eget för oss , sovrum och var sitt rum till barnen

och så drömmer jag om ett litet trädgård, där Ella kan njuta av de sista året med oss, liggande i gräset i skuggan , där vi kan ha ett litet tält att sova i om sommar nätterna efter att vi spanat in stjärnorna .
Där vi kan skapa vinterland i blått och silver varje vintern när tvillingarna fyller år, fixa brasa att grilla marsmallows över medan vi dricker varm chocklad med resten av släkten

och jag drömmer om att vi hela familjen ska kunna få resa ihop nån gång ,innan barnen bli för stora

Jag drömmer…och se jag ett stjärnfall när jag senare på kvällen rastar Ella ,ska jag tyst viska min önskning om att vi snart ska behöva enorma mängder av banan lådor

http://www.youtube.com/watch?v=HmQq6yLe2ww

/izzie

Söndag morgon… pappa smög tyst  ur sängen , klockan var precis innan 7…

30 min senare bar jag ut Julis till honom…liksom sin far ,hade hon sovit färdigt.

 I våran säng la Milton och sussade söt och jag flyttade mig försiktigt närmare, luktade på hans hår och slöt ögonen. 1 timma   senare hörde jag Lennys viskade röst…

”kl är 9, Eskild, ska ni inte gå upp snart ?” Men jag hade inte bråttom ur de varma mysiga sängkläderna och våran son sov så tryggt , vi bestämde att vi gå upp när han har vaknat av sig själv och en kvart senare hade även våran dag börjat.

Kaffebryggaren brummade och doften spred sig i hemmet.

 Eskild hade dukat fram frukost bordet och tände det andra ljuset i våran advent ljusstake. det såg fruktansvärt trevligt ut även om jag var fortfarande alldeles för ny vaken för att äta.

Barnen var glada och pigga och vi såg ut som en sådan exemplariskt alldeles för perfekt Svensson familj i någon  tv reklam … det var som taget ur en dröm …
en mysigt vinter morgon, kaffe, bullar och en fullbordat vacker familj runt ett proppfullt köksbord.

Det är just det här, exakt , det här man längtar till… när man längtar efter barn…
den här känslan, den här doften, den här känslan av harmoni och balans,  minns jag att jag tänkte medan jag skalade mitt ägg och jag kände hur en efterlängtat välbehag spred sig i kroppen på mig

I ungefär 2 sekunder , kändes allting alldeles alldeles… underbart ljuvligt perfekt…
LYCKA !

Sedan började ungarna kladda och skrika och mitt ägg ville inte samarbeta alls och så fick jag syn på klockan och såg att hunden, verkligen behöver gå ut och jag såg att köksluckorna behövs torka av och golvet som nu blev täckt med mjukost och jag visste mycket väl att hela huset behövdes damsuga och växterna vattnas ……och så rullade allting på… =) som vanligt… MITT LIV… mitt ljuva liv <3

Så jag slängde i mig smörgåsen men det nu sorgsna ägget med lite Svennes (Kalles ,tvillings brorsa =) på…drack halva kaffe koppen , kopplade vovven, samlade ihop alla bajs påsar  som skulle slängas och sprang ner för trapporna ut i kylan , så att vovvan kunde göra sitt…

Och väl ute där, log jag i själen och längtade tillbaks till hemmets ljuva värme och min alldeles för perfekta lilla familj

/izzie