2 små mirakel

Det var en långt natt… men så har de senaste 2-3 dagarna varit extremt påfrestande , på alla möjliga sätt…

Så när nojan övergick till oro och smärtan blev vassare, ringde vi förlossningen…
efter ett kort samtal, hade vi bokad tid knappt 1 h senare på prenatalavdelningen.

På många sätt är vi väldig rädda för att barnen ska komma alldeles förtidigt som vi vet inte är helt ovanligt med duplexgraviditeter.

Hjärtljuden kollades på knoddisarna… de fick böka lite runt naveln på mig, för att hitta de men strax efter hörde vi Julias starka stabila hjärtljud på runt 146. Värre var det att hitta Milton, han låg på andra sidan nog fortfarande med rumpan neråt och när bm väl hittade honom sparkade han mot mätningsdosan … vår lilla buse =) men även han helt opåverkad av smärtan jag kände.

Sen fick jag ligga ner en stund medan vi kontrollerade om det fanns någon aktivitet i livmodern, men tack och lov, var där inget och en stund efter kom den höggravida danska läkaren…
vi små pratade en stund, sen tog hon lite prover på livmodertappen, de skulle skickas på odling ,den var omogen och sluten så som det ska i v.24… hon rekommenderade snällt att jag skulle ta bort den lilla ringen som dinglar där, på det där intima stället, där jag behåll den enda pirciningen jag har idag bla. på grund av infektionsrisken.

Hon skämtsam kommenterade Lennys rökning och skrattade när jag sa att han lovade sluta innan barnen kommer
” ja då hoppas han att han har nån vecka kvar då =)” fnittrade hon och vi alla skrattade.

Hon märkte att jag var trött och stressad… vi berättade kort om alla dessa problem vi haft med FSK och min sjukpenning…

Sedan smög hon ut och sa att hon kommer tillbaks om en stund… hon återvände kort där på med ett sjukintyg ,för resten av min graviditet och sa att om de har några problem så för de kontakta henne.

Sen önskade hon oss lycka till, sa att vi ska gå hem nu och försöka slappna av och vila.
Jag hann i farten klappa nätt på hennes mage…
den var lagom stor för v.32 och jag misstänkte att hon snart skulle vara hemma med den hon med.

Vi hann med en snabb fika hemma hos mamma… kopierade alla papper och på vägen hem skickade vi de till FSK…
imorgon misstänker vi att vi få ännu ett beslut från de… och denne gången hoppas jag verkligen på att allting löser sig.

Det är också imorgon vi ska till Lennys läkare och få hans diagnos och rådgivning där efter…smula nervöst ,faktiskt

Sen är det meningen att jag ska träffa J och hälsa på hennes kusin, som jag nu haft flitigt kontakt med genom FB…
hennes tvillingar är 8 mån gamla. 2helt underbara små tjejer….

Vi få väl se hur allting blir, imorgon… ännu en ny dag… i en ny månad… och vi hoppas verkligen på lite medvind…

/izzie

6 Responses to “en ny månad, nya tag, nytt hopp…”